Farväl till Berlin

Hemma igen efter några dagar i Berlin. För vilken gång i ordningen har jag sedan länge tappat räkningen på.

Det är märkligt hur vissa städer kan ta ett fast grepp om en och sedan inte släppa. Medan städer som London, Paris eller Rom för min egen del numera känns rätt avslagna har Berlin en dragningskraft som håller i sig, år efter år. Trots att min tyska är usel.

Staden har en dynamik som ingen annan i Europa. Och en mångfald, en tillåtande själ som få städer bräcker. Här möts avantgarde och tradition, här finns Europas hela 1900-talshistoria på några kvadratkilometer, spännande konstupplevelser och så vidare, och så vidare.

Inte alla är glada över att nutidshistorien så snabbt håller på att raderas ut i Berlin. Av muren återstår mycket lite, och bara vid Bernauer Strasse har hela murzonen i all sin fasa bevarats som ett museum.

Av DDR:s gamla parlament, Palast der Republik, återstår nu bara trapphusen som reser sig som torn i ett ruinlandskap. Rivningen av den arkitektoniskt förfärliga byggnaden har väckt starka känslor i Berlin, från både dem som ville bevara byggnaden som en påminnelse om hur det var för inte så länge sedan,och dem som   ville få bort det fula schabraket med sin kopparfärgade glasfasad.

Det gjorde att husets öde var ovisst under många år. Det kunde inte heller användas till något vettigt, fyllt av asbest som det var. Ty så älskade de härskande i DDR sina folkvalda att de fick andas in asbestpartiklar, samtidigt som de i omröstningar bekräftade det ena efter det andra av statsledningens beslut.

Jag bodde några dagar i en lägenhet i stadsdelen Schöneberg, som sedan årtionden är en av Berlins gaystadsdelar. Just den här helgen var det Folsom Europe – Europas största arrangemang för fetischbögar av alla slag. Tyvärr kunde jag inte se annat än öppningsminuterna av den stora gatufesten på lördagen – en tillställning som gör allt det som många anser vara tabubelagt till en naturlig, odramatisk och självklar facett av det som är vi människor.

Ölen flödar och gemytet är påtagligt när tusentals läder-, uniforms- eller gummiklädda bögar strosar längs Fuggerstrasse där marknadsstånd från läderbarer och butiker som säljer fetischkläder blandas med ölvagnar och informationsstånd från klubbar och Berlinpolisen.

Med kännarmin diskuterar besökarna användningen av olika vuxenleksaker och jämför kvaliteten mellan olika butikers läderskjortor – precis som en husmor som handlar helgmat kollar kvalitet och pris på grönsakerna.

Folsom sätter sin prägel på Berlin i flera dagar. Redan i mitten av veckan mötte man överallt i stan läderbögar i full regalia på kaféer, i varuhus och butiker. Någon som lyfte ett ögonbryn eller kommenterade bakom ryggen?

Icke. Det är ju Berlin.

Farväl för den här gången. Vi ses snart igen.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Farväl till Berlin

  1. eva skriver:

    Hallå! Kan inte låta bli att skicka över en kommentar nu när jag snubblade över din blogg! Sökte ett utgivningsdatum för ”Farväl till Berlin”.
    Sitter och försöker samla mina tankarna i min egen blogg runt just Berlin. Kom tillbaka i måndags kväll efter ett kort besök under helgen. Berlin är som du skriver en stan man besöker igen, och igen, och igen… Ger hela tiden mersmak och skapar ett beroende på samma sätt som NY! Man vill hela tiden ha mer! Man måste ha mer!
    Bor själv alltid i Schöneberg, och hade för några år ”oturen” att välja samma helg/vecka som Folsom. Otur då hotell priserna steg som en raket i området. Men det var helt klart faschinerande upplevelse att passera området på Fugger Str. Den gången hade jag min syster med mig som besökte Berlin för första gången…
    Transorna som agerade vakter, viftade så gärna fram oss!

    Berlin är en underbart skön, cool stad!

Lämna ett svar till eva Avbryt svar