Kollektivtrafik, fastighetsvärden och parkeringspolitik

Idag har jag deltagit i en heldagskonferens om kollektivtrafik och klimat, dit vi hade lyckats få några av de verkliga toppnamnen inom forskning och kunnande på området. Föreläsarlistan fylldes till stor del av mina egna idoler inom området och kompletterades med några som har goda förutsättningar att placera sig på min topplista.

Många av föreläsarna har jag haft glädjen att intervjua flera gånger, så jag visste åtminstone delvis vad de skulle säga. Men det gjorde inget – vi formligen översköljdes av en flodvåg av kunskaper. Och mycket tål att sägs många gånger.

– I den här branschen är inkubationstiden för nya, goda idéer extremtlång, brukade SLTF:s förre ordförande Ingemar Karlsson säga, när man suckade över att så lite händer i branschen.

Jonas Åkerman från KTH i Stockholm belyste frågor kring transportsektorn och klimatfrågorna. Han varnade kollektivtrafikbranschen för att nöjt slå sig till ro med att kollektivtrafik alltid är det miljömässigt bästa. Dels är det faktiskt inte så, dels sker teknikutvecklingen inom bilindustrin så snabbt att kollektivtrafiken riskerar att bli omkörd om den inte hänger med.

Trivectors vd Christer Ljungberg är en av landets kunnigaste trafikforskare och dessutom en lysande föreläsare.

– Vad väntar vi på, frågade han. Vi vet ju vad som behöver göras. Nu gäller det bara att sluta snacka göra det, sa han och pekade på både goda exempel och stolligheter i samhällsplaneringen. Som att en opinion i Lund vill stänga ute bussarna från det centrala stråk i city dit resenärerna vill åka – därför att man tycker att bussarna har blivit för många.

Lite hål-i-huvudet-varning skulle nog vara på sin plats.

Christer Ljungberg kritiserade också dem som pläderar för ökad rörlighet i samhället.

– Det är ökad tillgänglighet vi ska ha, inte ökad rörlighet. För rörligheten i sig har föga värde, utan är snarast en nackdel.

Bård Norheim från Urbanet i Oslo konstaterade att om kostnadsläget och löneläget i Sverige var detsamma som i Polen borde bensinen här kosta 30 kronor litern…

Han visade också på hur effektivt våra städer kan styra biltrafiken genom sin parkeringspolitik. Få p-platser i centrum ger grunden för en god kollektivtrafik. Också det omvända gäller: Om man i Oslo skulle öka parkeringskapaciteten i centrum märkbart, måste man också öka skattestödet till kollektivtrafiken med 200 miljoner om året.

Professor Carmen Hass-Klau visade på hur spårtrafik och BRT-system lyfter fastighetsvärdena i ett stråk längs sin sträckning med i runda slängar 15 procent – 300 meter från banan. Och det är människor med god ekonomi som gynnas av värdehöjningarna.

– Det är ett klart problem att det är de som inte behöver stöd ekonomiskt genom attt samhället med investeringar i kollektivtrafik ökar deras förmögenhet. Låginkomsttagare, som inte äger fastigheter längs sådana stråk får inte del av värdestegringen. Det är inte mer än rimligt att de fastighetsägare som gynnas av värdeökningen är med och betalar investeringarna, framhöll hon.

Vännen Peter Stonham från brittiska Transit Magazine och Local Transport Today visade på kollektivtrafikbranschens svaga kontakt med marknaden, jämfört med andra konsumentvarubranscher.

Peter Kortenhorst från holländska Connexxion redovisade erfarenheterna av ett av Europas första och mest framgångsrika BRT–system, Amsterdams Zuidtangent.

Systemet byggs hela tiden ut och är en braksuccé. Den viktigaste förklaringen till det är att man klarar höga reshastigheter, fast man kör med konventionella bussar. Snitthastigheten på resorna ligger på ca 35 km/tim, hållplatsuppehållen inräknade. Det är väl ungefär tre gånger så snabbt som man i bästa fall reser med buss i Stockholms innerstad…

– Jag längtar efter den dag då vi kan byta ut bussarna i systemet mot spårvagnar.

Idag har Zuidtangent 30 000 resenärer om dagen. I Stockholm har SL:s stomlinje 4 i innerstan 60 000 dagliga resenärer där den sniglar sig fram.

Tänk om den kunde dubbla sin reshastighet. Då skulle man kanske nå 90 000 dagliga resenärer, utan att behöva sätta in så värst mycket mer resurser…

Fast å andra sidan skulle man väl då kunna ersätta busstrafiken med ett rullband längs hela linjen.

Annonser
Det här inlägget postades i Järnvägar, Kollektivtrafik, Politik, Spårvägar. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Kollektivtrafik, fastighetsvärden och parkeringspolitik

  1. Henry Law skriver:

    If transport investment of this kind leads to an increase in land values, then the increased value is just pocketed by land owners. If a system of land value taxation is in place, then the investment produces a return to the taxpayer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s