Bussbranschen och marknadsekonomin

bussar

En bransch med socialbidragskultur?

De båda svenska busstillverkarna Volvo och Scania skrev tillsammans med Bussbranschens Riksförbund, BR, i förra veckan ett långt brev till regeringen. Syftet är att stimulera avancerad bussteknologi och ökad kollektivtrafik. Förslagen har en hel del förtjänster. I andra avseenden imponerar inte brevet.

Delvis är bussbranschens krav på olika skattesänkningar för busstrafiken tröttsamt förutsägbara. Det är visserligen i linje med den socialbidragarkultur som nu sprider sig bland många storföretag, men effekterna av de önskade skattelättnaderna kommer knappast att bli vare sig mer avancerad bussteknologi eller en ökad kollektivtrafik.

Varför?

Svaret är så enkelt att det nästan är banalt. Svenska bussföretag har historiskt visat att de är dåliga på att ta betalt. Finns det en möjlighet att pressa priserna (och ibland även när det inte finns det) för att sno åt sig uppdrag från en konkurrent, ja då gör man det. Sedan klagar man över den dåliga lönsamheten i branschen och över att andra alltid räknar orimligt lågt på sina anbud eller körningar.

Så kommer det säkert också att gå med de skattesänkningar som branschen nu vill ha. De kommer inte att leda till stärkt ekonomi. I stället kommer de att gradvis ätas upp av pressade priser från bolagens sida. Inte ens om dieseln vore gratis skulle man klara att nå långsiktiga förbättringar av lönsamheten.

I själva verket har branschen själv grävt ner sig i det lönsamhetsmoras man befinner sig i. Och storföretagen har ställt till det för alla.

I kollektivtrafiken har de under årtionden köpt sig marknadsandelar genom att lägga alldeles för låga anbud när huvudmännen har handlat upp trafik.

Visst har trafikupphandlingarna haft sina brister med avtalskonstruktioner och misslyckade index som har spätt på problemen. Men huvudansvaret för prisnivåerna i kollektivtrafiken ligger hos ledningen för storföretagen i branschen. Det är i hög grad de som har satt priserna. Men de har inte klarat sina grundläggande, affärsmässiga uppgifter: att räkna rätt, göra kompetenta riskbedömningar och framtidsanalyser. För detta får nu alla företag i branschen ta stryk.

”Anbudsupphandlingar och bruttoavtal har medfört en minskad lönsamhet i branschen med åtföljande konkurser och förlustsiffrror i redovisningen”, skriver bussbranschen i sitt brev till regeringen. Det är en friserad historieskrivning. Ingen har ju tvingat bussföretagen att lägga sig så lågt som man har gjort i sina bud. De har själva fattat besluten om underprissättning. Nu vill man att andra betalar notan.

Dessutom får man inte glömma att anbudsupphandlingarna blev ett brutalt uppvaknande för en bransch som historiskt alltid varit en skyddad verkstad. Tidigare hade bussbolagen sina egna koncessioner och körde linjetrafik utan någon som helst konkurrens.

I turist- och beställningstrafiken var situationen likartad. Den som ville ge sig in i branschen måste söka trafiktillstånd. Myndigheterna avgjorde då om det fanns ”behov” av ytterligare turistbussar och frågade alltid bussbranschen om dess synpunkter. De befintliga bussbolagen sa alltid nej, varpå myndigheterna gjorde tummen ner. ”Behovet” fanns inte.

Sedan dess har behovsprövningen av turist- och beställningstrafiken sedan länge försvunnit. Följden har blivit att de bussföretag som arbetar inom det området generellt har klarat sig betydligt bättre än storföretagen, trots de stordriftsfördelar och den möjlighet att anställa experter som dessa har. Förklaringen ligger i att de företag som arbetar inom turist- och beställningstrafik har lärt sig att arbeta marknadsekonomiskt.

Att arbeta som företagare i en marknadsekonomi har däremot aldrig legat storföretagen i svensk bussbransch varmt om  hjärtat… Då är det enklare att gå med håven till skattebetalarna.

anna1Det vore onekligen uppfriskande om BR kunde klargöra sin syn på en avreglering av marknaden. Och om man tror på marknadsekonomin. BR-chefen Anna Grönlund (bilden) sitter som expert i den statliga utredningen om ökad konkurrens i kollektivtrafiken. Vilka slutsatser drar hon av sina expertkunskaper?

Bussbranschen vill också införa skrotningspremier för äldre bussar. Nu är ju dessa knappast ett miljöproblem av någon dignitet, utan premierna skulle i praktiken bara vara en metod för att med hjälp av skattepengar skapa en större marknad för främst Scanias och Volvos försäljning av nya bussar. Bättre vore då att satsa pengarna på en utbyggd kollektivtrafik.

Kravet på en skrotningspremie går också stick i stäv med den kritik som bussbranschen tidigare har riktat mot trafikhuvudmännens krav på bussarnas ålder i samband med upphandlingar. Det är krav som leder till en stor kapitalförstöring, genom att bussar tas ur trafik långt innan deras livstid är slut. Istället för att kräva skrotningspremier borde BR ta ett snack med kompisarna i Svensk Kollektivtrafik för att få hejd på kapitalförstöringen.

Men även här väljer bussbranschen socialbidragslinjen.

Man missar också det mest centrala när det gäller att öka kollektivtrafiken och resandet med denna – trafikpolitiken och samhällsplaneringen. Att få till stånd en omfattande överflyttning av människors resande från bil till kollektivtrafik kräver restriktioner för biltrafiken. Det vet alla som har satt sig in i frågan. Men här ligger bussbranschen lågt när man skriver till regeringen…

Annonser
Det här inlägget postades i Branschorganisationer, Bussföretag, Kollektivtrafik, Politik, Samhällsplanering. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Bussbranschen och marknadsekonomin

  1. Kjell Rydblom skriver:

    Hej Ulo!
    Jag håller med i sak att bussbolagen måste bli bättre på att våga ta betalt för sina tjänster, det är ju trors allt grunden i hela ideén om marknadsekonomi.
    Men sen finns det ju många faktorer i samhällets sätt att köpa tjänster för kollektivtrafik som kan förbättras och framförallt göra att vi kan få mer trafik för våra skattepengar.
    Här har BR många bra åsikter i sitt brev till regeringen.
    Är det t.ex rimligt att alla bussar på landsbygdslinjer ska vara handikappanpassade(en fördyring av varje fordon med 150-200tkr) när varken hållplatser eller tidtabeller är anpassade efter det. Borde inte upphandlingarna förbättras så att man ger större möjligheter för de små företagen att vara med och räkna. Som de flesta upphandlingar är utformade idag så är det bara de större företagen som har kunskaper och resurser att vara med.
    Varför står järnvägen fortfarande så högt i kurs hos våra politiker när det på många sträckor skulle vara bättre både ur ekonomisk och servicesynpunkt med busstrafik?
    Sedan är det väl på tiden att politiker och branschfolk börjar fundera i banor som vad kan man göra för att konkurrera ut bilen som förstahandsval för de flesta männsikor och då menar jag inte att man ska lägga ytterligare beskattningar på vår största mjölkko bilismen.
    Kjelle Rydblom

  2. maasing skriver:

    Hej Kjell,

    Det är inte så att brevet till regeringen saknar förtjänster. Men det bästa regeringen kan göra är att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik i allmänhet t ex genom satsningar på infrastruktur och framkomlighet i städerna. Likaså bidrag till investeringar i fordon och liknande.

    Däremot tror jag inte på det ständiga gnölandet efter skattelättnader. Dels skulle de stora vinsterna göras av storföretagen – dvs de företag som har pressat ner prisnivåerna i upphandlingarna till alltför låga nivåer. De, och deras företagsledningar, ska inte belönas för att under en rad år ha underminerat branschens ekonomi.

    På lite längre sikt kommer de skattelättnader som BR och busstillverkarna efterlyser dessutom att ätas upp av att bussföretagen sänker sina priser och sedan på nytt är inne i samma lönsamhetsträsk.

    Det enda man når är alltså en kissa-i-byxorna-effekt.

    Jag tror inte heller på att skattebetalarna ska pumpa in pengar i fordonstillverkarna, i alla fall inte med mindre än att de får tillbaka pengarna med rejäl ränta senare. Med andra ord: Jag tycker illa om den princip som många storföretag nu bekänner sig till med eldunderstöd från BR, nämligen att privatisera vinsterna och socialiseraförlusterna. Sådan ”blandekonomi” är inte sund.

  3. Kjell Rydblom skriver:

    Hej Ulo!
    Jag håller med dig fullt ut, men det jag ville ha fram är just punkterna ovan där vi i dag har ett system som fördyrar busstrafiken och där järnvägen alltid har varit gynnat före busstrafiken vilket jag inte tycker är rimligt.
    Självklart ska vi försöka skapa ett system där skattesubventinerna är så små som möjligt men vi måste nog ha kvar dessa om vi vill ha en kollektivtrafik för alla samhällmedborgare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s