Konkurrens och skattepengar

oresundstagSkattestödd konkurrent till SJ.

När Öresundståg i helgen drog igång sin trafik mellan Göteborg och Malmö mötte SJ konkurrensen med fler turer och lägre priser på samma sträcka. Så är det med konkurrens. Plötsligt blir kunderna, marknaden, viktigare. Det gäller även när det är ett statligt monopol, som SJ:s, som, försvinner.

Problemet är bara att SJ här utmanas av en annan, delvis skattefinansierad verksamhet. Öresundstågen må köras av DSBFirst, men det sker på uppdrag av trafikhuvudmännen i södra Sverige.

Ambitionen från huvudmännen må vara hedervärd: att göra det lättare för resenärerna med ett integrerat trafiksystem i södra Sverige. Men att låta skattefinansierad verksamhet konkurrera med annan är inte särskilt sunt.

När de sydsvenska trafikhuvudmännen häromåret började slåss för sina planer lätinte gnyet från SJ vänta på sig, just med det argumentet. Men man behöver inte ha särskilt gott minne för att komma ihåg att SJ för inte så många år sen räddades från konkurs genom att skattebetalarna fick pumpa in ett par miljarder i stöd till företaget. På senare tid har SJ visat lönsamhet, vilket väl knappast är en jätteprestation om man har ett monopol vars omfattning man själv bestämmer över.

Det hade onekligen varit mer spännande att öppna upp trafiken för verklig, affärsmässigt driven konkurrens. Därför kan det vara värt att blicka tillbaka åtta – tio år.

I slutet av 90-talet tröttnade SJ på att köra just mellan Malmö och Göteborg eftersom man inte tyckte att trafiken var lönsam. Förmodligen hoppades man på att skattebetalarna skulle lätta på lädret. Men istället för att pumpa in mer skattemedel i trafiken upphandlades den av staten. Vinnare blev Sydvästen, ett företag som drevs av småländska BK Tåg, franska GTI och brittiska Go-Ahead.

Vad mera var: Sydvästen åtog sig att köra trafiken utan några skattesubventioner, utan på rent företagsekonomisk grund.

Det lämnade naturligtvis inte SJ någon ro. SJ gjorde en tvärvändning och sa plötsligt att Västkustbanan gick att köra med vinst och därför borde tillhöra affärsbanenätet – och därmed också ingå i SJ:s skyddade monopol. Och eftersom SJ hade tolkningsföreträde tvingades Sydvästen av spåren och i konkurs.

Senare lyckades SJ med liknande metoder krossa hela BK Tåg.

Så nog behöver SJ konkurrens. Men den ska ske på affärsmässig grund, utan skattebetalarnas plånböcker som insats.

Annonser
Det här inlägget postades i Järnvägar, Kollektivtrafik, trafikpolitik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s