Kollektivtrafik, kultur och superbussar

tram-paris

För några år sen invigdes spårvägslinjen T3, en tvärbana i södra delen av Paris. Sedan dess har resandet i stråket fördubblats, samtidigt som biltrafiken på sträckan har minskat med 25 procent. 36 000 kvadratmeter asfalt har blivit gräsmatta, i och med att spårområdet såddes med gräs.

I torsdagens Dagens Nyheter har kollektivtrafiken blivit kultur. Det är DN:s kulturskribent Marcus Boldemann  som i en krönika på kultursidorna tar upp spårvägens betydelse för stadens liv. ”I Frankrike har man gjort spårvägen till ett kulturellt helhetskoncept. Formgivningen är djärv och vagnarna kan se mycket olika ut”, skriver han bl a.

De aspekter på kollektivtrafiken (i det här fallet spårvägen)  som Marcus Boldemann tar upp är inte alls oviktiga. Men som den produktionsinriktade bransch som kollektivtrafikbranschen är bortser oftast både företagsledare och politiker från kollektivtrafikens betydelse för social integration, för hur kollektivtrafiken kan utveckla våra städer i ett vidare perspektiv.

Men kollektivtrafiken kan lyfta socialt eftersatta områden, rädda stadsmiljöer som annars skulle kvävts av trafik och ge staden en egen profil, en egen karaktär som höjer livskvalitet och människors stolthet över den stad där de bor.

tram-bordeauxDet finns många exempel på det. Ett sådant är den franska staden Bordeaux (bilden till vänster) som under senare år har utvecklat ett helt nytt spårvägssystem. I stadskärnan, och i ett tidigare förslummat område strax utanför centrum, har man kostat på sig en spårväg utan luftledningar som stör ögat.

Effekten har inte uteblivit. Hela stadskärnan har fått ett lyft, och människorna i det tidigare förslummade bostadsområdet har fått en helt annan självkänsla än förr. Området har blivit något dit människor vill flytta i stället för att fly.

brt1En hel del av de här effekterna kan man nog också nå med högklassiga, kapacitetsstarka bussystem med god framkomlighet, s k BRT-system. Men då vill det till att busstillverkarna bryr sig lite om hur deras produkter ser ut. Det embryo till BRT-system som vi har i Göteborg, med dubbelledbussar från Volvo, imponerar verkligen inte. Kolla själv formspråket på bilden till höger! Och då är det ändå en PR-bild från Volvo…

För övrigt är det bara en produktionsinriktad, teknikstyrd bransch som kan döpa något till BRT. Gör som norrmännen, kalla det för Superbuss! Då kommer redan namnet att andas status, i stället för något som man blir sjuk av.

Ni vet, TBC, HIV, BRT… Visst låter det lite otäckt?

Annonser
Det här inlägget postades i BRT, Kollektivtrafik, Kultur, spårväg, Stadsbyggnad, trafikpolitik. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s