Räddningstjänst, trygghet och kollektivtrafik

Brandbat

Ligger där den ligger. Om en svår olycka eller brand skulle drabba den omfattande fartygstrafiken i Stockholm kommer räddningstjänstens stora brandbåt att ligga kvar vid kaj. I malpåse. Ty här sparas pengar.

2004 ersattes räddningstjänstlagen av den nya lagen om skydd mot olyckor. Genast såg många kommuner sin chans att spara pengar genom att skära ner räddningstjänsten.

En av de första åtgärderna som alliansen genomförde i Stockholm efter valsegern hösten 2006 var att våren 2007 snabbt driva igenom dramatiska försämringar av räddningstjänsten. Det var så bråttom för alliansen att man inte ens brydde sig om en konsekvensanalys av nerskärningarna.

Utryckningsstyrkorna i Stockholm minskades i ett slag med ca 20 – 25 procent. Tidigare var de 9 – 11 man. Nu är de sju. Den tidigare normala styrkan disponerade ett höjdfordon, en räddningsbil och en släckbil. Nu avvecklades den ena bilen och man har endast en kombinerad räddnings-/släckbil.

I sommar har nerskärningarna fortsatt. Nu får inte längre annan personal kallas in på övertid om någon brandman blir sjukskriven eller stannar hemma för vård av sjukt barn. Konsekvensen blir att utryckningsstyrkorna kan bli ännu mindre. Det får i sin tur följden att räddningstjänsten kan tvingas till svåra, ja makabra val när det gäller vilka liv man ska rädda. Att med små styrkor klara både yttre livräddning (höjdfordon) och inre livräddning (rökdykare) går nämligen inte.

Vid en lägenhetsbrand i ett flerfamiljshus tvingas den första styrkan på plats också till kusliga val. Med sju man klarar man inte att samtidigt ge sig in i lägenheten för yttre och inre livräddning och samtidigt säkra trapphus och andra lägenheter.

Vid den fasansfulla branden i Rinkeby i helgen omkom samtliga offer i trapphuset, högre upp i fastigheten. Dit hade inte förstastyrkan haft personal att skicka med nuvarande bemanning. Offren upptäcktes först en bra stund efter det att räddningstjänsten kommit till platsen.

Passagerare

Varje dag färdas åtskilliga tusen människor på Stockholms vatten med små och stora färjor, skärgårdsbåtar, kryssningsfartyg osv. Hur trygga är de om en brand eller svår olycka skulle inträffa?

För kollektivtrafiken i Storstockholm öppnar detta kusliga perspektiv. Under vintern har tunnelbanan bortåt en miljon resenärer per dygn. På många håll går tunnelbanan mycket djupt under jord och parallella räddningstunnlar saknas. Nu pågår bygget av Citybanan, pendeltågslinjen som ska ha flera hundra tusen resenärer om dagen. Den ska gå ännu djupare.

Där byggs visserligen parallella tunnlar som kan användas av räddningstjänsten, men en olycka där, djupt under Stockholm kommer ändå att bli en mardröm som det är tveksamt om räddningstjänsten kan hantera. För att kunna ha två man framme vid ett brinnande tågsätt under en timme går mer än halva Stockholms brandförsvars resurser åt.

I sin handlingsplan mot olyckor medger Storstockholms brandförsvar att man redan idag kan ha det svårt att göra en effektiv insats vid olyckor under marken. Där alltså en miljon människor befinner sig varje dag…

Stockholm har också en omfattande kollektivtrafik på vatten, i synnerhet så här års. Bara färjetrafiken i Stockholm har många tusen passagerare varje dag. Till det kommer de stora Östersjöfärjorna och 400 kryssningsfartyg med åtskilliga hundra tusen passagerare i sommar.

Om en större brand eller en allvarlig olycka skulle inträffa på Stockholms vatten har räddningstjänsten bara några småbåtar att sätta in. En storbrand på ett kryssningsfartyg kan då utifrån bara bekämpas från landsidan. Den enda stora brandbåten kommer att ligga kvar vid Slussen och guppa. Obemannad. Ty den är lagd i malpåse för att spara pengar.

De politiskt ansvariga tycks leva efter filosofin att ”det går nog bra ändå”. Och det gör det, tills det börjar kosta människoliv. Det går nog inte bra ändå. Det går bara så länge som det går. Och sen går det inte alls.

Risken för att en allvarlig olycka ska inträffa i Stockholms kollektivtrafik är mycket liten. Mycket arbete läggs på det förebyggande arbetet. Men om olyckan väl är framme kommer man inte långt med det slagord som Storstockholms brandförsvar gärna använder sig av: ”Vi skapar trygghet”.

Av detta kan man dra slutsatsen att trygghet för medborgarna inte är så särskilt högt prioriterat av huvudstadens politiska makthavare.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Räddningstjänst, trygghet och kollektivtrafik

  1. Mats skriver:

    Från och med den 1 augusti har Skavsta flygplats plötsligt infört nya säkerhets- och ordningsföreskrifter på flygplatsen vad gäller på och avstigning på terminalområdet. Det intressanta är att Flygbussarna är mycket missnöjda och protesterar samt har kopplat in sina jurister för det man kallar ett allvarligt avtalsbrott. Kan detta vara ett första steg i den långa vägen för Skavsta flygplats att behandla olika åkerier på ett juste sätt? Hittills har ju PTS varit förvisade att lasta passagerare längst ut på bussterminalen. Kanske blir det ändring nu?

  2. Jonas skriver:

    Konkurensverket snabbutreder just nu om Skavsta brutit mot konkurenslagarna, så detta är väl ett sätt för flygplatsen att försöka undvika ett pinsamt rättsligt nederlag. Samtidigt ökar FlyByCoach/PTS nu snabbt sina passagerarsiffror mellan Stockholm och Skavsta. Det verkar bara vara en tidsfråga tills uppstickaren går om Flygbussarna. Flygbussarna verkar samtidigt helt handlingsförlamade. Den enda åtgärd som vidtagits är att gång på gång förlänga den tillfälliga sommarkampanjen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s