Myten om bussens kapacitetsproblem

Amsterdams Zuidtangent är en tvärbana för bussar.

 

Ett antal politiker och tjänstemän i kommuner och landsting hävdar att spårvägar måste till i ett antal svenska städer. Anledningen, säger man, är att busstrafiken inte har kapacitet att klara de behov som kollektivtrafiken i småstäder som Lund och Helsingborg måste möta i framtiden.

De är ivrigt påhejade av Trivector Traffics vd som skriver att ”väldigt basic kan man på jämförbar yta köra 25 m långa bussar och upp till 80 m långa spårvagnar. Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut att det ryms fler passagerare i spårvagnen.”

Att han brinner för de skånska spårvägsprojekten kan man ju förstå. De är en juste inkomstkälla för hans företag. Ju längre planerna smids, desto mer konsultmiljoner lär man kunna casha in.

Samme vd har också sagt att bussen behövs för att mata spårvägen i framtiden, trots att han är väl medveten om att just matartrafik är något som många resenärer tycker synnerligen illa om. Men nu är det alltså 80 meter långa spårvagnar det handlar om i de sydsvenska småstäderna.

Jo, jag vet att en och annan lundabo eller helsingborgare far i taket över den beskrivningen av deras städer. Man vill ju känna sig storstadsmässig. men varken med europeiska eller globala mått är varken Lund eller Helsingborg några stora städer. Inte ens medelstora. Der är tveksamt om ens Malmö kvalar in i den ligan.

Ändå när man storstadsdrömmar. Inte minst för kollektivtrafiken.

Det är ett bekvämt sätt för politiker och tjänstemän att inte ta ansvar för den kollektivtrafik man har idag och hur den kan utvecklas.

Bussens kapacitetsproblem i svenska städer har inget alls med själva fordonet att göra. Ingen skånsk stad lär behöva vare sig
Det handlar främst om framkomlighet och snabbhet. Det är i sin tur faktorer som är helt beroende av politiska beslut och av tjänstemän som vill/vågar ge sina politiker fullständiga beslutsunderlag. Det behöver man inte casha in feta konsultarvoden för att förstå.

Om bussen skulle ges samma prioritet i gaturummet som spårvagnen skulle reshastigheterna minskas radikalt, samtidigt som kapaciteten ökade ordentligt.

Om man hade på- och avstigning genom ett antal dörrar, precis som på en spårvagn, skulle hållplatsstoppen bli mycket korta. Och så vidare.

Om man hade konduktör ombord och/eller moderna biljettsystem (som faktiskt saknas i Sverige idag) skulle bussresan gå minst lika snabbt som spårvägsresan.

Det mesta av busstrafikens kapacitetsproblem (i den mån problemet är verkligt) och konkurrenskraft är faktiskt inte en konsekvens av några medfödda svagheter hos bussen som sådan. Det mesta beror i stället på politiska beslut – eller frånvaron av sådana.

Det är bara för politikerna att fatta beslut. Men då måste ju lite vilja till, förstås.

Hur det är med den saken kan vilken besökare som helst se i Stockholm. Där har stombusslinjerna misshandlats grovt med  bussar som fastnar i biltrafiken, långa hållplatsuppehåll osv.

Annat är det med den nya NK-Expressen som spräckte budgeten med 67 procent utan att locka en enda ny kollektivresenär…

Ibland hör man ett argument för spårvägen som går ut på att andra resenärsgrupper är beredda att söka sig till kollektivtrafiken om den går på spår istället för på gummihjul.

Så enkel är inte verkligheten.

Naturligtvis väljer inte människor Tvärbanan i Stockholm därför att hjulen är av stål. Hade bara viljan funnits hade man istället kunnat bygga en ”tvärbana” för bussar, med minst samma framkomlighet och komfort. Och vunnit nya kunder till kollektivtrafiken.

Just det har Amsterdam gjort med sin Zuidtangent.

Trivector Traffics vd talar om ”korståg mot spårvägen” när BR:s förbundsdirektör i Helsingborgs Dagblad pläderar för en noggrannare utredning av alternativen. Upprördheten tycks mest bero på att någon ifrågasätta hans konsultföretags rekommendationer?

Vd.n ifråga väljer dock avsiktligt bort kärnfrågan i sammanhanget: Hur få mest kollektivtrafik och mesta möjliga kollektivresande för pengarna?

När han gör det underminerar den flitigt flygande vd:n samtidigt sin egen trovärdighet i miljödebatten.  Vi har ju inte råd att, som Christer G Wennerholm i Stockholm gör, slösa bort pengar som inte ger ett ökat kollektivresande.buss

Annonser
Det här inlägget postades i BR, BRT, Skånetrafiken, spårväg, Spårvägar, Stadsbyggnad, Stockholm. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Myten om bussens kapacitetsproblem

  1. Tobias skriver:

    Frågan är om inte bussar till och med skulle gå snabbare än spårvagnar om de hade samma utrymme i gatumiljön. Om man tittar på Spårväg City så ligger ofta spårvagnarna och sinkar busstrafiken på linje 69 som kör i samma kollektivfil. Man ser ofta hur spårvagnarna har en svans av bussar bakom sig. / Tobbe

  2. Niklas Jinder skriver:

    @ Tobias – Jag har upplevt motsatsen. Eftersom alla dörrar används för trafikantutbyte på 7an brukar det vara bussen framför där alla köar genom framdörren som hindrar spårvagnen.

  3. Pelle skriver:

    Nej vi har inga behov av att vara störst bäst och vackrast här nere, det finns många andra norrut som har tillräckligt av den attityden.

    Men om du tagit reda på lite fakta så bor det ca 3,5 miljoner människor i Öresundsregionen/Storköpenhamn, nordens största och mest tätbefolkade region, största flygplats, 150 000 studenter och den största koncentrationen av högutbildade i norden. Småstäder eller inte, här finns ett stort behov av effektiv kollektivtrafik, gällande Lund som har en hög andel pendlare ut/in från andra kommuner/orter, ca 85-90% av dessa 3,5 miljoner bor inom pendlingsavstånd (<1 h) från Lund C. Själv bor jag i Helsingborg och pendlar till Lund varje dag, med pendeltåg och därefter buss längs den sk. Lundalänken där man vill bygga spårvagn, här finns idag ca 50 000 arbetsplatser och inom 5-10 år när de nya forskningsanlägningarna MaxIV och ECC (samt bostäder/andra företag) längs Lundalänken är klara kommer ytterligare 50 000 jobba/bo i denna delen av Lund. Det är redan idag trångt på bussarna. Ibland kanske BRT och andra busslösningar kan vara lösningen men här är det i innerstaden trångt med utrymme (BRT kräver betylidgt mer utrymme än spårvagn) och det finns dessutom en vision om att dubbla kolletivtrafiken och då är språbunden trafik "hetare" än bussar som tyvärr inte är så sexigt. Nu handlar detta om en specifik linje från Lund C och längs ett stråk med extremt hög koncentration av arbetsplatser och då är spårvagnen perfekt, övriga delar av staden håller räcker bussar bra

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s