Tvärbanan i Stockholm. Stryp planerna på en cityspårväg och satsa i ställe på en sydligare tvärbana eller på att göra om stombuss 4 till spårväg. Men prestigen tycks styra framför nyttan…Foto: Robert Blombäck.
Norrmalmstorg är en hyfsat stor knutpunkt för kollektivtrafiken i Stockholm. Men nu går det inte längre att ta bussen därifrån till Skansen och Djurgården. Istället får man promenera några hundra meter till Nybroplan eller varuhuset NK.
Det har nämligen börjat byggas för den nya s k Cityspårvägen i Stockholm, en spårvägsutbyggnad som åtminstone handlar om ett par hundra meter, från Norrmalmstorg till Gallerian vid Hamngatan.
Prislapp: en miljon kronor/meter!
Så mycket, ungefär, kostar det att bygga tunnelbana.
Det här är inget annat än ett prestigestinnt slöseri från trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholms sida. Liksom från alliansen i Stockholms stad och län. Tillsammans gick man för några år sedan ut med sitt ståtliga projekt om en ny spårväg genom Stockholms city.
Projektet skulle ha varit klart vid det här laget, men verkligheten kom emellan. Nu satsar Wennerholm & Co stnhårt på att innan valet visa att man åtminstone åstadkom en liten tumme under mandatperioden. Man har ju tidigare t o m gått ut i en upphandling som senare inte gick att fullfölja därför att de ansvariga inte hade skaffat fram ett vettigt upphandlingsunderlag.
Skattebetalrna står för notan för stolligheterna.
Nej. Jag är inte någon spårvägsfiende.
Men problemet med den här utbyggnaden är att den skyhöga prislappen inte alls motsvaras av nyttan. Om spårvägen ska byggas vidare, som det är tänkt, via Centralen och till nya bostadsområden i Hornsberg, kommer kostnaderna att bli astronomiska.
Det beror inte minst på att det inte går att dra spårvägen via Sergels Torg utan enorma ombyggnader. Torgets konstruktion håller inte, utan kräver en ombyggnad för tresiffriga miljonbelopp. Till det kommer väldiga trafikproblem under byggnadstiden, liksom att massor av affärer måste evakueras – och kommer att kräva ekonomisk kompensation.
Risken är därför stor att det ändå aldrig kommer att bli någon Cityspårväg som Wennerholm drömmer om. I bästa fall blir det en bana som vänder vid Gallerian och en annan som vänder utanför Åhléns.
Dessutom skulle nyttan av Cityspårvägen vara begränsad, jämfört med andra tänkbara spårvägar i Stockholmsområdet: tvärbana syd (i dagarna har planerna skrotats av Wennerholm – förortsprojekt är ju inte lika prestigefyllda som cityprojekt), en ombyggnad av stomlinje 4 till spårväg etc.
Så länge spårvägen vänder vid Gallerian (troligen under mycket lång tid framöver) kommer den heller inte att avlasta busstrafiken till Djurgården nämnvärt. Spårvägens ändhållplats ligger nämligen avigt till i förhållande till såväl T-Centralen som Centralen. Höga kostnader men mycket liten nytta alltså.
Fast miljöpartiet jublar, förstås. Där är ju varje spårväg som en våt dröm.
Kan ingen stoppa spårvägsstollerierna och låta förnuftet råda?
Ulo Maasing 
Man kan tycka vad man vill om utbyggnaden, men nu har allt Maasing gått på sossarnas tramsiga påstående att spårvägsstumpen kostar 1 milj kr per meter. Sanningen är ju att utbyggnaden till Malmskillnadsgatan bara är en liten del av ett paket där upprustning av hela linjen till Waldemarsudde ingår, inklusive ny depå vid Alkärret samt att man skaffar in sex stycken tågsätt som består av tre vagnar var. När det gäller Sergels Torg så stämmer det att det behövs förstärkningar innan man drar vidare linjen, men dessa förstärkningar är bara tidigareläggning av nödvändig renovering av betongdäcket som ändå skulle göras inom max 10 års sikt. Väntar man längre än så riskerar Sergels Torg att bli ett nytt slussen med avstängda delar både över som under jord. Christer Wennerholm har ju dessutom beställt en utredning att göra alla stomlinjer i innerstaden till spårväg, så talet om att 4:an skulle ha lagts på is stämmer väl inte?
Men visst finns det en del frågetecken. Opposistionen vill anväda pengarna till att bygga tunnelbana till Karolinska. Nyttan med en sån linje är dock tveksam, särskilt som dagens busstrafik troligen blir kvar eftersom en enda tunnelbanestation inte kan ersätta ett så pass utspritt områdes lokaltrafik. Wennerholm själv påstår att spårväg har 80% av tunnelbanans kapacitet, men kostar bara 20% så mycket – detta påstående verkar väldigt konstigt. Och spårväg i innerstaden riskerar att bli rätt klumpigt då vagnarna där troigen får en maxhastighet på 30 km/h.